Transkription
Vi berörde sitemaps kort i en tidigare video när vi pratade om hur Googlebot hittar sidor, men i den här lektionen ska vi titta mycket närmare på dem.
Vi kommer att gå igenom exakt vad de är, vilka olika typer av sitemaps som finns, hur de hjälper till med indexering och hur du skickar in dem till Google.
Även om de är särskilt viktiga för större webbplatser kan även mindre sajter ha stor nytta av dem. I många fall är en sitemap faktiskt ett av de enklaste sätten att öka chansen att dina sidor upptäcks och indexeras.
Det ersätter inte bra intern länkning, men det fungerar som en tydlig guide för sökmotorer. Därför är det här en lektion du verkligen inte vill hoppa över.
En XML-sitemap är en fil som ligger på din webbplats och ger sökmotorer en strukturerad lista över dina sidor. Den visar var sidorna finns och när de senast uppdaterades. Det hjälper sökmotorer att förstå strukturen på din webbplats och avgöra vilka sidor som ska crawlas och kontrolleras igen.
De är skapade specifikt för sökmotorer och är inte egentligen tänkta för användare. De flesta besökare kommer aldrig att se en XML-sitemap om de inte aktivt letar efter den.
XML-sitemaps hjälper sökmotorer att hitta sidor som inte är lätta att upptäcka enbart via länkar. Det gäller till exempel nya sidor och sidor som ännu inte har några länkar som pekar till dem, ofta kallade orphan pages.
Sitemaps gör också crawlingen mer effektiv eftersom sökmotorer inte har obegränsade resurser. Allt som hjälper dem att förstå din webbplats tydligare gör deras arbete enklare.
En sitemap innehåller också information om när en sida senast uppdaterades. När sökmotorer ser att något har ändrats kan det få dem att crawla sidan igen och uppdatera informationen i sitt index.
Vilken typ av sitemap du använder beror på hur din webbplats är byggd och hur ofta den ändras.
En statisk sitemap är en fil som du uppdaterar manuellt. Varje gång du lägger till, tar bort eller ändrar en sida behöver du uppdatera filen själv och ladda upp den igen.
En dynamisk sitemap skapas automatiskt med hjälp av ett tillägg eller är inbyggd i ditt system. Den uppdateras automatiskt när din webbplats förändras, utan att du behöver göra något manuellt.
Du kan lägga till, ta bort eller ändra sidor och allt uppdateras direkt i din XML-sitemap. Som du kan tänka dig kan statiska sitemaps ta mycket tid, särskilt på större webbplatser där innehåll ändras ofta. De kan också skapa problem med indexering om du glömmer att uppdatera dem.
Samtidigt finns det situationer där de fortfarande kan vara användbara. Till exempel på små webbplatser som sällan ändras eller i specifika delar av en webbplats där automatisering inte är praktisk.
Om din webbplats är byggd i ett CMS som WordPress, Shopify, Drupal eller Magento finns det nästan alltid ett tillägg som kan skapa en dynamisk XML-sitemap. I de flesta fall är det det bästa alternativet eftersom det automatiserar processen helt.
När din sitemap är klar är nästa steg att tala om för sökmotorer var den finns. Det är det vi går igenom nu.
Vi börjar med Google. I en tidigare lektion satte vi upp Google Search Console. Om du inte har gjort det än bör du gå tillbaka och göra det först.
När det är klart ser du en översikt där du kan klicka på “Sitemaps” i menyn till vänster.
Där finns ett fält där det står att du kan lägga till en ny sitemap. Du ser ditt domännamn följt av ett snedstreck, och du ska skriva in resten av adressen efter det.
Till exempel kan det vara sitemap_index.xml. Klistra in det och klicka på skicka. Det är allt som behövs för att lägga till din sitemap i Google.
Bing har också ett eget verktyg som heter Bing Webmaster Tools. Det fungerar på ett liknande sätt som Google Search Console.
Du kan importera din webbplats direkt från Search Console utan extra verifiering. Gå till bing.com/webmasters, klicka på importera och följ stegen.
Se till att använda samma Google-konto som du använde när du satte upp Search Console. Därefter kan du välja din webbplats och importera den.
Om du redan har skickat in din sitemap till Google kommer den automatiskt att följa med till Bing.
Robots.txt-filen är det första en sökmotor tittar på när den besöker din webbplats. Innan Google eller Bing crawlar en sida kontrollerar de vad de får och inte får göra.
Genom att lägga in din sitemap i robots.txt gör du det enklare för sökmotorer att hitta och förstå dina sidor direkt från början. Det hjälper även mindre sökmotorer att hitta din sitemap.
För att göra detta öppnar du din FTP-klient och går till rotmappen på servern. Hitta filen robots.txt och redigera den.
Lägg till en rad med “Sitemap:” följt av hela adressen till din sitemap. Spara filen och kontrollera sedan i webbläsaren att allt ser korrekt ut.
HTML-sitemaps skiljer sig från XML-sitemaps. Istället för att vara en dold fil för sökmotorer är det en vanlig webbsida som människor kan besöka.
Den innehåller länkar till dina sidor och ligger oftast i sidfoten. Användare kan klicka på den för att navigera runt på webbplatsen.
För sökmotorer är den också användbar eftersom den förstärker strukturen och gör det lättare att ta sig igenom sidorna.
Precis som XML-sitemaps kan HTML-sitemaps vara statiska eller dynamiska. Om din webbplats använder ett CMS finns det ofta tillägg som kan skapa dem automatiskt.
Om webbplatsen är statisk behöver du skapa och uppdatera den manuellt varje gång du lägger till eller tar bort en sida.
Det är viktigt att förstå att det inte handlar om att välja mellan XML och HTML. De fyller olika funktioner och det finns inga nackdelar med att använda båda.
När du använder dem tillsammans gör du det mycket enklare för både sökmotorer och användare att förstå och navigera din webbplats.
Nu när vi har gått igenom hur sidor hittas och förbereds för sökresultat är det dags att gå vidare till nästa lektion, där vi tittar på webbplatsstruktur och hur en tydlig organisation av sidor hjälper både användare och sökmotorer att förstå din webbplats bättre.
